Sveriges Radio

Transkribering

Uppdaterad

Här följer frågor och svar kring hörselnedsättning och tillgänglighet för våra sändningar genom transkribering:

Varför transkriberar inte Sveriges Radio sina program så att hörselskadade kan ta del av dem?

Vårt uppdrag är att göra radio, och vi jobbar med att utveckla den med ljudet i fokus.

Vi jobbar alltid med att förbättra hörbarheten i program så de blir tillgängliga för så många personer som möjligt med nedsatt hörsel. Vi följer förstås med intresse den tekniska utvecklingen för transkribering, men just ju har vi inte möjlighet att erbjuda denna typ av tjänst.


Varför har inte Sveriges Radio transkribering på sina publika tjänster? Det finns ju teknik och andra företag som erbjuder det?

Sveriges Radio arbetar med att utveckla transkribering som är den teknik som automatiskt skulle kunna göra om ljud till text.

Tekniken för svenska är inte färdigtränad ännu och misstolkar alltför ofta ord beroende på dialekter, bakgrundsljud eller annat som gör att talet inte är tydligt ur teknikens synvinkel. Det är framförallt av kvalitetsskäl som vi gör bedömningen att den inte fyller de behov som vi har än.

Vi ser i våra kvalitetsmätningar att tekniken inte transkriberar vårt ljudande innehåll rätt och de felaktigheterna gör att texten ibland blir direkt missvisande och riskerar därmed vår trovärdighet som bygger på kvalitet.

Vi har dessutom stora mängder material som vi erbjuder vår publik och det ställer stora krav på oss - både tekniska och ekonomiska.


Vilka program skulle kunna bli aktuella för transkription – är det till exempel magasinprogram och program som Sommar & Vinter i P1?

Vi kan idag inte säga vilka program eller typer av program det skulle kunna omfatta, eftersom vi inte har några konkreta planer.


Men det finns ju redan riktigt bra transkriberingstjänster som är billiga, eller till och med gratis. Varför inte använda dessa?

För oss finns många frågor framöver som inte enbart handlar om transkription. Innan vi använder transkriberingstjänster i större skala måste vi veta att de håller tillräcklig kvalitet för att vårt förtroende inte rubbas. Att släppa ut transkriberingar som inte lever upp till våra kvalitetskrav skulle riskera att påverka förtroendet negativt. Vi har inte i dagsläget hittat något system som uppfyller detta.

När det finns tillräckligt bra tjänster – vad och hur mycket av de drygt 170 000 timmar radio vi sänder varje år ska transkriberas? Här ser önskemålen självklart olika ut. Och hur ska detta finansieras? Det är viktigt att komma ihåg att utveckling och säkerställande av kvalitet när det gäller transkribering inte har funnits med när Sveriges Radios budget för de kommande åren fastslagits.

Att använda oss av diverse ”gratistjänster” som oftast är förknippade med reklamfinansiering är förstås inte aktuellt för oss som public service företag. Därför är frågan om finansiering viktig.


Ok, men genom att ni fokuserar allt mer på ljud, nu senast genom att minska textmängderna även på nyhetstexter gör ju att ni stänger ute hörselskadade än mer från ert material?

Nej, återigen handlar detta om att fokusera på vår kärnverksamhet och anpassa oss till en ny digital verklighet. Vi vill i största möjliga utsträckning fokusera på ljudet och gör därför denna anpassning. Det är också ett led i att ge våra reportrar och andra mer tid. Genom att inte fokusera på till exempel en text hoppas vi att vi får ut mer ljudinnehåll.

Ingenting av det vi arbetar med handlar om att stänga ut någon, det handlar om att nå fler med ljud. Och vi arbetar ständigt med ljudkvalitén och hörbarheten för att ge så många som möjligt tillgång till vårt material.


Arbetar Sveriges Radio med den här frågan alls?

Ja det gör vi. När det gäller transkribering arbetar Sveriges Radio på flera plan med det, dels på egen hand, dels inom ramen för EBU (European Broadcasting Union). EBU har ett initiativ som heter Eurovox som syftar till att ta fram verktyg inom olika områden som kan stödja medlemmarna i arbetet med transkribering på olika sätt.