Sveriges Radio

Hörbarhet och bakgrundsljud

Uppdaterad

 


Vad innebär begreppet hörbarhet?
Sveriges Radios program ska kännetecknas av en god hörbarhet för alla som lyssnar. Även lyssnare med särskilda behov, exempelvis hörselskadade, ska kunna ta till sig innehållet i programmen.

God hörbarhet innebär att talet i våra program ska vara lätt att uppfatta och förstå för den som lyssnar på ett program för första gången.  Miljöljud, ljudeffekter och bakgrundsmusik ska vara relevanta och användas för att förstärka information och känsla. De ska inte konkurrera med eller störa det talade innehållet.


Varför har ni bakgrundsljud i programmen?
Radio är ett ljudmedium där upplevelsen enbart bygger på hörselsinnet. Det innebär att alla andra sinnesintryck, som till exempel syn eller doft, skalas bort i radioversionen. I radio måste vi därför kompensera de uteblivna sinnesintrycken genom att addera olika ljud för att förstärka stämning och närvarokänsla, till exempel genom att lägga till naturligt bakgrundsljud, ljudeffekter eller musik. Vi brukar uttrycka det som att vi ”målar med ljud”. Svårigheten med att blanda tal med bakgrundsljud är att lägga bakgrunden på en nivå där den ökar känslan av närvaro, samtidigt som det fortfarande går bra att uppfatta allt som sägs.

I en ljudvärld där tempo och ljuddesign hela tiden utvecklas behöver Sveriges Radio ta hänsyn till vilka format som tilltalar en bred publik. Det är en svår balansgång, med stort utrymme för personliga uppfattningar både hos oss som gör programmen och hos vår publik.  Som lyssnare uppfattar man dessutom ljudet på olika sätt beroende på personliga preferenser, lyssningssituation och lyssningsnivå, vilket gör det är svårt för oss att tillfredsställa alla lyssnare samtidigt.

Möjligheten att lyssna på radio via nya distributionsvägar, till exempel via dator och mobiltelefon, har påverkat publikens lyssningsvanor och medfört att våra program i allt större utsträckning avlyssnas på andra platser och i andra situationer och miljöer än tidigare. Idag är koncentrerad lyssning i lugn och kontrollerad miljö allt mindre vanlig och detta ställer nya krav på hörbarheten, som till exempel balansen mellan tal och musik eller hur stor styrkeskillnaden mellan svaga och starka ljud kan vara.

Sveriges Radio arbetar löpande med utveckling och utbildning av medarbetare för att våra program både ska tilltala publiken som radio och erbjuda god hörbarhet.

 

Hur arbetar Sveriges Radio med tal i radio? 
Det är viktigt med god artikulation/diktion hos den som talar – i radio har vi ju ingen bild som hjälper till för att förtydliga det som sägs. Det krävs därför särskilda kunskaper för att tala i en mikrofon så att det blir ett tydligt ljud för radio. De kunskaperna finns hos våra medarbetare men det är svårare att begära av medverkande. Vi försöker så långt det är möjligt att förbättra hörbarheten genom att tekniskt processa ljudet så att ljudnivåerna blir jämnare, men det kan inte fullt ut kompensera för ett otydligt artikulerat originalljud.

Vi skapar balansen mellan tal och musik i en studio utan störande bakgrundsljud, där vi lyssnar i stora och välljudande högtalare. Vi kontrollerar regelbundet ljudbalansen i små högtalare, för att simulera en tänkt lyssningssituation i hemmiljö. Vi arbetar också ständigt för att uppnå jämnare ljudbalans i vårt utbud, dels med utbildning för alla programmakare och dels med hjälp av teknisk utrustning som jämnar ut ljudnivåerna.

Den ljudbalans vi skapar är en kompromiss för att fungera i så många olika lyssningssituationer som möjligt, men det kan naturligtvis vara svårt att hitta en medelväg som fungerar i så vitt skilda miljöer som exempelvis i hemmet, på jobbet eller i bilen.


Ibland är det svårt att höra personerna ni intervjuar.
Idag är det svårare att åstadkomma ett bra telefonljud i radio, eftersom originalljudet har en betydligt lägre kvalitet än tidigare. De flesta går att nå via mobil, men mobiltelefon har stora brister när det gäller ljudkvalitet, hack i ljudet och fördröjningar.

Det bästa ljudet åstadkoms förstås om programledaren eller reportern sitter tillsammans med den man intervjuar. Men ibland är det inte möjligt (och under coronapandemin har det varit ännu svårare). Därför förekommer också en hel del telefonintervjuer i våra sändningar.

För att öka hörbarheten för medverkande per telefon håller Sveriges Radio på att införa ett egenutvecklat system, som inte går via mobilnät eller ip-telefoni. Detta ger avsevärt bättre ljud och hörbarhet och kan användas vid merparten av all telefonmedverkan. Det kommer dock alltid att finnas tillfällen av akut nyhetskaraktär, där konventionell mobiltelefon är det snabbaste sättet att få tag på en önskad medverkande och tid saknas att skicka länkar och koppla upp samtalet över internet.


Varför har ni musik i bakgrunden när ni pratar?
Sveriges Radio har riktlinjer för i vilka sammanhang ljudeffekter och bakgrundsmusik kan användas för att förstärka känsla och information:

  • När talet är betydelsebärande i programmet ska talet prioriteras i ljudbilden
  • SR använder ljudeffekter och musik för att förstärka information och känsla, inte konkurrera med eller störa det talade budskapet
  • I program där det talade ordet är huvudsaklig bärare av informationen, exempelvis nyheter eller uppläsningar, skall programmet innehålla sparsamt med bakgrundsljud
  • I program där ljudet är huvudsaklig bärare av informationen, till exempel i dokumentärer, drama eller musikproduktioner, kan ljudeffekter och musik användas mer fritt och också mixas med tal

Det finns naturligtvis också blandformer mellan grupperna i ovanstående indelning och där kan vi ställas inför svåra övervägandena om huruvida ljudeffekter eller musik kan tillföra något till programmet eller om de blir störande. Vi vill ju göra så bra och engagerande program som möjlig, för en så bred publik som möjligt. Och då tvingas vi ibland kompromissa.

Rent dramaturgiskt är tanken med musik i bakgrunden att förstärka stämningen i programmet och hjälpa lyssnaren att "måla upp" egna inre bilder till berättelsen. Musiken används alltså på samma sätt som inom film och tv. När vi gör genomarbetad gestaltande radio brottas vi ständigt med frågan om hur starka ljudeffekter och musik skall vara. Vi vill att musik och ljudeffekter ska förstärka och levandegöra berättelsen, utan att störa det talade budskapet. Det är en svår balansgång, som lyssnare uppfattar man ljudet på olika sätt utifrån egna preferenser och det är svårt för oss som radiomakare att tillfredsställa alla lyssnare samtidigt.

För en stor del av publiken är ljudeffekter och bakgrundsmusik uppskattade i program där den tillför något till programmets helhet. Vi får många positiva reaktioner på exempelvis genomarbetade dokumentärer med både musik och ljudeffekter mixade med tal. Samtidigt är vi väl medvetna om att denna typ av program ibland kan vara svårare för vissa lyssnare att ta del av.


Varför är trailer, signaturer och jinglar så starka i förhållande till det övriga programmet? 
Syftet med trailer, signaturer och jinglar är att pocka på uppmärksamhet och att signalera att här kommer något extra lyssningsvärt! Den ökade användningen av dessa inslag har inspirerats av de kommersiella tv-kanalerna, vilket i stor utsträckning har förändrat rådande ljudtrender och ideal.  Snabba kast och stora hopp i ljudnivåerna har tyvärr blir allt vanligare och mer accepterat.

Dessvärre fungerar inte detta formspråk lika bra i radio, utan synintrycket blir upplevelsen av de starkare ljuden förstorad och stör snarare än inspirerar lyssnaren. Vi försöker minska detta problem genom att förbehandla alla ljudinslag så att de skall ligga rätt i nivå, samt återkoppla och utbilda våra programmakare. 


Varför är bakgrundsljudet så starkt i vissa sportsändningar?
Vår ambition är att talet alltid ska gå igenom men att det samtidigt ska höras att vi är på plats och vi förmedlar atmosfären på arenan.

Det har under senare år blivit allt svårare att separera bakgrundsljudet ifrån våra kommentatorer, eftersom många arenor spelar väldigt stark musik och har starka speakerröster. Vi kan inte heller alltid välja en ljudmässigt separerad plats, utan tvingas ibland sitta ute på läktaren, vilket gör det svårare att kontrollera balansen mellan kommentatorsröst och bakgrundsljud.


Varför använder ni jinglar och ljudmattor?
Jinglar och ljudmattor används som en slags ljudmässig layout. Avsikten är att de skall markera övergången från ett avsnitt till ett annat eller förstärka en särskild del av programmet.

Guide taggad med: bakgrundsljud hörbarhet jinglar