Sveriges Radio

Språket - rikssvenska, svordomar och tänkeljud

Uppdaterad

Tillåter ni svordomar i radion?

För våra medarbetare gäller Sveriges Radios svordomspolicy, som påbjuder att man ska vara återhållsam med svordomar och endast använda dem när de kan anses befogade, som i dokumentära eller konstnärliga sammanhang. När det gäller gäster eller personer som intervjuas är de själva ansvariga för sitt språkbruk.


Varför talar inte alla rikssvenska?

Sveriges Radio ska spegla hela Sveriges befolkning, och tal på dialekt eller svenska med något utländskt är en självklar del av den språkliga mångfald som finns i landet. Både medarbetare och medverkande har rätt till sitt eget språk, och vi varken kan eller vill förespråka en enskild rikssvensk talspråksvariant, eftersom det inte finns någon sådan.

Men självklart är hörbarheten och begripligheten viktiga – som lyssnare måste man förstå vad som sägs. Ansvaret för detta förväntas både enskilda medarbetare och ansvariga utgivare ta.

 

Varför hör vi så mycket skånska i radion?

Vi håller inte med om att det är ”för mycket” skånska i Sveriges Radio. I vårt utbud finns gott om exempel på olika språkvarieteter. Möjligen finns en liten övervikt av varieteter från de södra delarna av landet (det är inget vi mäter), men detta är representativt för hur befolkningen pratar – det bor helt enkelt fler människor där än norr om Stockholm.

 

Tänkeljud (eh ..., öh ... m.m.)

Den främsta förklaringen till att så kallade tänk- eller tvekljud förekommer i radio är att en stor del av det som sägs inte är manusbundet tal, utan mer eller mindre improviserat i stunden. Ljuden används (medvetet eller inte) just för att få en stunds betänketid eller ”behålla ordet”.

När Sveriges Radios språkvårdare håller introduktionskurser och gör redaktionsbesök brukar de uppmärksamma och påminna medarbetarna om att försöka undvika de här ljuden eftersom de distraherar en del lyssnare.


Ger SR någon sorts utbildning till sina medarbetare i högläsning från manus?

Det sker ingen återkommande fortbildning av Sveriges Radios reportrar och programledare på det här området. Många har också redan med sig den typen av röstträning och presentationsteknik från sina utbildningar. Det Språkvården  erbjuder nyanställda Ekomedarbetare och de praktikanter som stannar en lite längre period är en kort kurs i radiopresentation. Där handlar merparten om just betoningar och om hur lätt hänt det är att överbetona (betona alltför ofta och ibland på ologiska ställen). Det inträffar lätt när man är mån om att vara riktigt tydlig eller om man är stressad eller ovan. Det är en konst att få till en avspänd satsmelodi och naturliga betoningar. När betoningarna blir för många kan lyssnaren ledas fel, vilket kan gå ut över begripligheten.


Hur uttalar ni euro?

För världens valutor finns för det mesta ett svenskt uttal, och för eurons del är detta /EUrå/ eller /EVrå/, och det är också detta vi rekommenderar.

 

Varför säger ni inte klockan 21 när det är kväll?

Det är idag valfritt för medarbetarna att använda sig antingen av 12- eller 24-timmarssystemet i radio. För många faller sig det mer talspråkliga 12-timmarssystemet naturligt, men det kräver lite större tydlighet.

Handlar det om klockan nio på morgonen rekommenderar vi "lyssna i morgon bitti/förmiddag klockan nio" eller liknande. Medarbetarna brukar vara noga med de tillägg som behöver göras.

I skriven text på webben (som t ex tablåtexter och tabeller) används huvudsakligen 24-timmarssystemet.

 

Översätter ni intervjuer på främmande språk?

Svenska är självklart huvudspråk i Sveriges Radio (förutom sändningarna från Radio Swedens olika redaktioner). Om en intervju sker på främmande språk ska innehållet översättas eller sammanfattas på ett sådant sätt att inget väsentligt går förlorat. Allt behöver inte översättas ordagrant, men den som inte kan det främmande språket ska inte vara mindre informerad än den som kan.

Guide taggad med: rikssvenska skånska svordomar