I Sveriges Radios uppdrag ingår att ha ett utbud på de nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Läs mer om vårt språkutbud här.

I Radio Sweden, som är en del av Ekot, erbjuder Sveriges Radio utöver de nationella minoritetsspråken även program för nyanlända. Där publiceras nyheter om Sverige alla veckodagar. Antalet språk vi sänder på varierar efter det behov som finns i samhället. Ett av programmen, Radio Sweden på lätt svenska, använder ett enklare språk och förklarar mer om bakgrunden till det som händer. I P2/P6 sänds dessutom ett aktualitetsmagasin på arabiska.

Varför sänds Karlavagnen på finska?

Med det finsk-svenska inslaget på måndagar hoppas vi kunna öppna Karlavagnen för fler röster och perspektiv. Finska har minoritetsspråks-status i Sverige och över 700 000 personer har finsk bakgrund. Därför har Sverige Radio i uppdrag att göra program kring finska språket, finsk kultur med mera.

Felaktigt engelskt uttal?

Det är naturligtvis önskvärt att egennamn, städer med mera uttalas korrekt på alla språk, men tyvärr blir det fel ibland. Det kan handla om tidsbrist, men även den mänskliga faktorn spelar roll då språkkänsla är en högst individuell fallenhet. När det gäller sport går det undan i rapporteringen och då kan det vara svårt att veta hur alla spelares namn uttalas. Exempelvis kan engelskan vara knepig eftersom uttalsreglerna är oregelbundna.

Engelska språket och dess inflytande

Engelskans inflytande på svenskan är en av språkvårdens största frågor. Då menar vi inte att vi engelska lånord är av ondo (att vi tar in ord och uttryck från ett annat språk är ju inget konstigt i sig), utan mer att vi arbetar mycket med att få dem att passa in i det svenska språksystemet, och med att hitta svenska motsvarigheter där det passar.

I mediespråket, där begripligheten är extra viktig, bör vi inte slänga oss med uttryck som är otydliga för målgruppen i fråga. Samtidigt måste vi använda ett språk som speglar verkligheten, och i det svenska språksamhället förekommer idag väldigt mycket engelska. Det är inte vår uppgift att vända den utvecklingen (inte för att vi skulle kunna, även om vi ville), utan i stället att ge språkliga rekommendationer som tar hänsyn till just begriplighet, exempelvis svensk stavning och böjning (till exempel mejl, podd, dejta). Detta är inte alltid så lätt eftersom bruket ofta spretar kring nya ord.

Om det finns ett likvärdigt ord på svenska rekommenderar vi det i första hand. I annat fall försöker vi ibland att skapa och lansera ett nytt, men ibland kan engelska synonymer behövas för att de tillför en nyansskillnad. I andra fall vill vi kanske bara ha en synonym till att kunna variera oss med.

Som språkvårdare utgår vi alltid från flera olika kriterier när vi rekommenderar vilket ord, uttryck eller stavning som bör användas i svenskan. Hur begripligt är ordet? Är det fack- eller allmänspråkligt? Hur utbrett är det i bruket? Hur accepterat är det av publiken och av språkauktoriteter (ordböcker, språkvårdare, lärare, med fler)? Hur väl stämmer det överens med svenska traditioner och det svenska språksystemet?

Många aspekter ska sålunda beaktas, och därför är det svårt att alltid hantera det engelska inflödet på ett och samma vis.